TV: Allt tillåtet i krig, kärlek och skönlitteratur

Eva Röse med de nominerade för årets svenska skönlitterära bok, fr v: Lena Andersson, Katarina Frostenson, Athena Farrokhzad, Kjell Westö, Per Olov Enquist, Sven-Olov Karlsson. Foto: Sören Andersson

Eva Röse med de nominerade för årets svenska skönlitterära bok, fr v: Lena Andersson, Katarina Frostenson, Athena Farrokhzad, Kjell Westö, Per Olov Enquist, Sven-Olov Karlsson. Foto: Sören Andersson

Gammal kärlek som aldrig rostar, krig och verklighetsbaserade berättelser dyker upp bland de skönlitterära boktitlarna.

I år nominerades två diktares verk till det skönlitterära Augustpriset. I Athena Farrokhzads ”Vitsvit” för ett par familjemedlemmar dialog om ämnen som vithet och migration. Katarina Frostensson, som ogärna kallar sin bok ”Tre vägar” för diktbok, utan en berättelse, färdas på vägar och stickspår genom både Europa, historien och självbiografin.

I Per Olov Enqvists memoarroman ”Liknelseboken” får ungdomens kärleksmöte liv, medan kärlekens självbedräglighet skildras och genomskådas i Lena Anderssons ”Den allvarsamma leken”. Allt är tillåtet i kärlek och krig sägs det ju, och just krig behandlar Kjell Westö i sin historiska roman ”Hägring 38” om tiden kring andra världskriget i Finland. Till Västmanland får vi också resa, med Sven-Olov Karlssons ”Porslinsfabrikerna”, som kretsar kring familjen Silver som driver en auktionsfirma i en fiktiv liten bruksort.

Se författarintervjuer nedan:

 

Lena Andersson, Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek,  Natur & Kultur

Subjekt, predikat, objekt. Syntaxen må vara simpel, men Lena Andersson ger språkets vanligaste kärleksförklaring en betydelsefull inre grammatik. Romanen ”Egenmäktigt förfarande” är en allvarsam lek där Ester och Hugo möts i ett tidlöst drama om passion och makt, frihet och förnuft, som författaren inte bara gestaltar utan rentav dissekerar. Med kärv humor och enastående precision blottlägger Lena Andersson förälskelsens systematiska självbedrägeri

 

 

Per Olov Enquist, Liknelseboken. En kärleksroman, Norstedts

I nio ”liknelser”, magiskt knutna till de nio utrivna sidorna i faderns notesblock leder oss Enquist tillbaka till uppväxtens Granholmen, till den djupt troende modern och den molande faderlösheten. Med värme och återhållen uppsluppenhet berättar han om kvinnan i Larssonsgården, om sexualiteten och befrielsen. På ett sällsamt språk har Enquist vävt ihop det arkaiska med det biografiska och skrivit den kärleksroman som egentligen aldrig skulle ha blivit. Man baxnar!

 

 

Athena Farrokhzad, Vitsvit, Albert Bonniers Förlag

Ibland behöver vi vända på perspektiv och bryta invanda mönster. Hur detta går till, visar Athena Farrokhzad med sin omsorgsfullt komponerade diktbok ”Vitsvit”. Hennes banbrytande uppväxtskildring får oss att redan på boksidan se världen vitsvart och begripa estetikens och politikens förmåga att föra oss samman. Angelägen litteratur kan åstadkomma hisnande känslor hos sina läsare. ”Vitsvit” är full av dessa häpnadsväckande ögonblick.

 

 

Katarina Frostenson, Tre vägar, Wahlström & Widstrand

I Katarina Frostensons händer kan poesin vara både lekfull och cerebral, röra sig från barnkammarramsan till Hölderlin. ”Tre vägar” är en rik poetik, som förenar det omedelbara intryckets klanger med eftertanken. Den förnyar och utmanar våra föreställningar om hur dikt ska se ut och låta. Här inbjuds vi att gå de tre vägarnas upptäcktsfärd in i ett dynamiskt författarskap som överraskar och som retas.

 

 

Sven-Olov Karlsson, PorslinsfasadernaNatur & Kultur

I romanen ”Porslinsfasaderna” tar Sven-Olov Karlsson oss åter till den fiktiva byn Eriksfors i det verkliga Västmanland. Familjen Silver överlever bruksortens död genom att helt enkelt sälja av den på auktion: dess kökssoffor, dess finrumsbord, dess jordfräsar. På gården Löftet odlar man svek, synskhet och kärleksbrist som räcker i flera generationer. Med sin stadiga och glimrande prosa har Sven-Olov Karlsson givit bygderomanen en plats i 2000-talet.

 

 

Kjell Westö, Hägring 38, Albert Bonniers Förlag

Helsingfors 1938. Ett världskrig ska snart bryta ut. Ännu kan du köpa lantpaté och italienska oliver i saluhallen men i din port kan du misshandlas av okända, välklädda män. Med thrillerns grepp visar Westö hur våldet och rädslan kryper närmare och att såren från det finska inbördeskriget 1918 långt ifrån är läkta. Blodspåren finns kvar och ingenting är förlåtet. Westö är en av de stora Helsingforsskildrarna. Här för han in ett nytt element i sin vackra berättarkonst: den hotfulla spänningen.

 

 Videoreporter: Annika Widebeck