En skapelsemyt om fria individer

Illustration: Jennie Eriksson

I slutet av filmen rider cowboyen alltid ensam in i skymningen utan lojalitet till någon annan av sig själv. Varför förförs vi av honom? Det är ett underliggande tema som kan sägas förenar de båda författarna Katrine Kielos och Martin Gelin.

Av Isabelle Ståhl

På Lennart Nilssons banbrytande titthålsfotografier i Life Magazine från 1965 stirrar fostret ut i tomhet bakom stängda ögonlock. Runt honom är rymden svart och moderkakan svävar i fjärran som en fristående rymdstation. Lyndon B. Johnson hade precis blivit omvald till president och John F. Kennedy var död sedan ett år tillbaka.

När världsekonomin kollapsade 2008 beslöt sig Katrine Kielos för att ta reda på varför det ekonomiska språket är det som tas mest på allvar i vårt samhälle. Den som studerar nationalekonomi får lära sig en saga om en man som föds autonom och ger sig ut i världen för att maximera sin nytta.

Men i verkligheten börjar vi inte våra liv som autonoma individer med utmaningen att forma relationer till andra: vi föds tvärtom in i andra människors krav och kärlek. Det svåra är inte att skapa band till andra, utan att lyckas utmejsla att man står i ett så fundamentalt beroendeförhållande till andra. Om detta handlar Kielos bok ”Det enda könet”.

Omvänd välfärd
Amerikanska högersympatisörer när en dröm om ett förlorat urtillstånd där individen är självförsörjande och klarar sig utan sociala skyddsnät och federal statsmakt. När Martin Gelin skrev sin bok ”Den amerikanska högern” bodde han hos en familj i West Virginia som tog med honom på en biltur längs en väg där unga män stod och sålde narkotikaklassade läkemedel.

De jag bodde med var övertygade om att det sociala skyddsnätet hade skapat de här människorna, säger han.

Martin Gelin ville ta reda på hur den amerikanska högern kunde utvecklas allt mer ideologiskt konservativt och samtidigt locka så många väljare. Många han mötte ville sudda ut sin underskrift på samhällskontraktet och lämna det amerikanska projektet.

Han träffade invandringskritiska aktivister i Arizona som flyttar till idylliska ”gated communities” för vita människor. Han bodde hos Tea party-aktivisten Roger, som hade byggt en stuga i skogen där han kunde jaga rådjur och hjort i fred. Roger höll monologer om Reagan och fattigdomen omkring honom som berodde på byråkraterna i Washington. 

Rädda för vad vi är
Katrine Kielos förklarar i sin bok på ett annat sätt.

Vi vill ha den ekonomiske mannens oberoende därför att vi är rädda för allt det vi är som människor. Vi är på samma gång själviska och rädda, beroende och egoistiska. Vi är rädda för vidden av allt det som vi är, säger hon. 

På de flesta bilderna hade Lennart Nilsson fotograferat döda embryon. Det som hade satts ihop för att skildra livet var i själva verket dött. Tillvaron i magen är inget fritt och ödsligt svävande: fostret växer ur mamman, i mamman.

Rationalitet och autonomi är egenskaper som alltid har betraktats som traditionellt manliga och därför uppfattas som neutrala, allmängiltiga. Samtidigt har teorin hela tiden förutsatt att någon annan står för omsorg, omtanke och beroende. Fast allt detta är osynligt.

Hela arbetslivet bygger på uppdelningen av ett arbetsjag och ett privat jag. Det kvinnliga ses som allt det känslosamma och osjälviska som den ekonomiske mannen inte är, och det är extremt svårt att leva upp till. Exempelvis har kvinnor i löneförhandlingar svårare att stå upp för sitt värde, eftersom det finns en idé om att en bra kvinna är osjälvisk och självuppoffrande. Jag vill bryta upp den dikotomin, säger Kielos.

Utopiska drömmar
Sillicon-Valley entreprenören Peter Thiel menar att möjligheten till ett fritt USA gick förlorad när kvinnor fick rösträtt, eftersom de aldrig skulle ställa sig bakom ett parti som ville montera ned välfärdsstaten. Han har en dröm om att bygga öar på oljeplattformar utanför Kalifornien där man ska slippa skatt och vapenregleringar.

Idén är att de som flyttar till ön ska kunna börja om från början, befriade från lagarna, regleringarna och de moraliska koder som finns i existerande länder. berättar Martin Gelin i sin bok. Att resa mellan de mest konservativa delstaterna i USA gav honom inblick i drömmen om den amerikanska friheten.

Jag skulle inte överleva en vecka om jag köpte mig en ranch, men det finns något vackert med den där countrylivsstilen. Jag älskar den geografiska oändligheten i USA, myten om ett annat liv som väntar om man bara korsar gränsen till Kentucky, förhoppningen om att det kanske blir bättre i nästa delstat.

Martin blir rörd när han åter hamnar i Sverige och ser hur väl saker och ting tycks fungera. Samtidigt kan det hända någonting positivt när staten har en mindre roll, menar han.

I USA är det så inpräglat i samhället, att det sociala skyddsnätet är ineffektivt att man har byggt upp ett socialt skyddsnät i sin vardagsmiljö, där relationerna mellan människorna blir viktigare. Poängen med det svenska sociala skyddsnätet är att man inte ska vara beroende av sina grannar och föräldrar. Det funkar i Sverige. I USA har det funnits något positivt med att man har den här vardagliga hjälpsamheten.